18 december 2023
Fanny Jonasson är enhetschefen somanvänt egenmonitorering som verktyg för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen - och fått stressen att minska över hela avdelningen.
10 mil nordöst om Östersund ligger Strömsund, den största tätorten i en av Sveriges till ytan största kommuner. Med långa avstånd inom kommunen och med 1,5 timmes bilfärd till både sjukhus och specialistvård behöver Strömsunds hälsocentral ständigt hitta nya sätt att öka tillgängligheten och tryggheten för sina patienter, och har genom det blivit en av landets främsta på egenmonitorering.
Hälsocentralen leds idag av enhetschefen Fanny Jonasson, som var med och startade upp egenmonitorering redan för drygt fem år sedan som sjuksköterska. Fanny är även tillfällig enhetschef på närliggande Backe hälsocentral, tillsammans har de idag närmare 350 anslutna patienter.
Många patienter bor 7-8 mil härifrån. När de mår lite sämre vill de ju inte gärna behöva ta ledigt från jobbet och åka en timmes bilfärd hit bara för att mäta trycket, säger Fanny om de långa avstånden.
I våras bestämde sig Fanny för att öka antalet anslutna patienter och anordnade, med hjälp av regionens centrala kompetensteam, ett Öppet hus. Ansvaret låg på distriktssköterskan Lolita, men Fanny var med som operativt stöd och på ett par timmar anslöt de ett 40-tal nya patienter. Samtidigt slogs de av hur vanligt det är med för höga tryck, trots diagnostiserad hypertoni under behandling.
Anledningarna kan vara många, allt ifrån bristande medicinsk följsamhet till missförstånd kring ändrad medicinering efter ett rutinbesök. Med egenmonitorering snappar vi upp sådant i tid och slipper skenande tryck mellan kontrollerna, men också falskt höga tryck på grund av ”white coat syndrom. Det är mer tillförlitligt.
Med drygt 220 patienter, nästan uteslutande inom hypertoni, har Fanny och hennes kollegor märkt en enorm skillnad på patientsäkerheten, men också på tillgänglighet och arbetsmiljön. Arbetssättet har lett till en betydande minskning av antalet fysiska blodtryckskontroller, tider som nu kan användas till annat.
Vår distriktssköterska går igenom alla patienter på någon timme i veckan, det skulle ta flera veckor fysiskt. Dessutom ger egenmonitoreringen ett helt annat utrymme för att hantera sjukdomsfrånvaro och mer intensiva veckor, det har gett oss ett bättre arbetsklimat och minskat stressen på hela mottagningen.
Något annat som påverkar tillgängligheten är att patienterna nu är tryggare.
Otrygga patienter söker mer stöd och skapar en högre vårdkonsumtion. Men hos trygga patienter, som inte behöver oroa sig, är det färre som söker vård i onödan samtidigt som blodtrycket faktiskt ligger mer stabilt. En god, hälsosam symbios.
Något som förvånat Fanny under uppskalningen är att fler patienter än hon trott faktiskt vill ansluta sig. Många, även äldre och digitalt mer ovana patienter, blir också förvånade över hur enkelt det är.
Jag anslöt min pappa för ett tag sedan, en av de minst digitala människorna på jorden. Hans största rädsla, och många med honom, var att göra fel – att råka trycka på fel knapp och ”förstöra allt”. Men så funkar det ju inte, och när de testar inser de det snabbt. Systemet är byggt för att det ska vara lätt att göra rätt, det är bara att mäta.
Men det kan också vara precis tvärtom. En av Fannys första anslutna patienter var redan då 83 år, han kom in med sin smartphone och kopplade upp sig direkt. Fem år senare är han fortfarande aktiv – och ligger fortfarande bra i sina värden.
Även internt har arbetet överraskat Fanny, det har varit enklare att få med sig personalen än i många andra digitaliseringssatsningar. Enligt Fanny beror det troligen på att vårdpersonalen själva märker så tydliga effekter och driver utvecklingen framåt på egen hand.
Vad är då Strömsunds ambitioner framåt?
Det bästa för både oss och patienterna skulle vara att ha varenda hypertonipatient ansluten framåt, idag har vi cirka 25 procent. Vi ska också testa fler flöden under nästa år, till exempel diabetes.
Avslutningsvis, vad är ditt bästa tips för en verksamhet som vill börja med egenmonitorering?
Kör igång! Vänta inte, det finns inget att oroa sig för. Vi har testat mycket genom åren och det finns alltid något motstånd. Men med egenmonitorering har jag hittills inte hört någon kritik, det är ovanligt.
Det här är den fjärde artikeln i intervjuserien “Egenmonitorering i verkligheten”, där ImagineCare pratar med personer med praktisk och klinisk erfarenhet. När egenmonitorering börjar breddinföras och utvecklas till den breda vårdverksamheten behövs lärdomar och inspiration från de som gått först.
Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.
ImagineCare använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.