”Jag har jobbat med egenmonitorering sedan 2009”
18 september 2023
Jan Hansson är överläkaren i Östersund som flyttat från sjukhuskorridoren till prevention och som nu ska se till att egenmonitorering når hela slutenvården i Region Jämtland Härjedalen.
Återigen visar det sig att egenmonitorering inte är särskilt nytt, även om det är först nu det börjar bli ett etablerat begrepp och det finns riktigt moderna lösningar som kan införas i den dagliga breda vårdverksamheten.
Jan berättar hur han, tillsammans med en kollega från Gävle, införde så kallad distansmonitorering på pacemakerpatienter redan 2009, vilket då ersatte hans 40–50 dagliga hemkontroller för att läsa av värden. Samma princip, men olika data. Och en till viktig skillnad jämfört med dagens egenmonitorering:
När patienten ser sin egen data förstår de lättare att det är de som har den dagliga sjukvården, inte sjukvården
Jan Hansson har fram tills nu varit hjärtöverläkare på Östersunds sjukhus och har alltså jobbat med distansmonitorering ända sedan avregleringen av apoteksmonopolet och en okänd norrman gjorde intåg som Sveriges Letterman. Nu ska han ansvara för region Jämtland Härjedalens införande av egenmonitorering i specialist- och slutenvården.
Janne är fortfarande ny i denna roll, men har redan upplevt effekter som man inte räknat med på förhand. Exempelvis har egenmonitoreringen lett till upptäckter av oregelbunden puls, så kallade arytmier, som genom vidare utredningar lett till ett flertal nya pacemakerbehandlingar.
Jag kan redan nu säga att vi räddat ett flertal liv - och vi har bara börjat. På en månad har jag lärt mig att inte underskatta vad vi kan få ut av egenmonitoreringen.
Utifrån rollen som kardiolog och din erfarenhet "från golvet", hur snabbt tror du att egenmonitorering kan göra skillnad? När skulle ni faktiskt se en förändring på sjukhuset när tillräckligt många har anslutits?
Det handlar inte om lång tid. Utan tvekan tror jag att vi på 3-6 månader kommer se en faktisk skillnad på inläggningar och återinläggningar. Ser man bara till hjärtsviktspatienter handlar det om ännu kortare tid, kanske fyra veckor.
Förklaringen är att just hjärtsviktspatienter kan styras så bra med exempelvis vätskedrivande medicin om man bara ser varningarna i tid. Men egenmonitorering skulle enligt Jan gynna de flesta hjärtpatienter; från de som drabbats av en infarkt, stroke eller tia, till patienter som berörs av medicinsk titrering, det vill säga där nödvändig medicinering kan påverka hjärt- och kärlsystemet negativt, som exempelvis inom psykologin. Men hypertoni är en bra startpunkt, menar han.
Många vårdenheter som infört egenmonitorering av blodtryckspatienter vill snart addera fler både patienter och flöden, säger han.
Ambitionerna för regionens primärvårdssatsning är stora - så även inom området Medicin.
Det ska inte vara något problem att ha 70 procent av hypertoni- och hjärtsviktspatienterna anslutna om ett år. Tekniken finns, det här ska bara hända.
"Tekniken finns, det här ska bara hända” är det sista han säger innan vi avslutar och stänger ner Teams.
Det här är den första artikeln i intervjuserien “Egenmonitorering i verkligheten”, där ImagineCare pratar med personer med praktisk och klinisk erfarenhet. När egenmonitorering börjar breddinföras och utvecklas till den breda vårdverksamheten behövs lärdomar och inspiration från de som gått först.
